|
|
 |

Recension i Norrköpings
Tidningar 2002-01-10
En flyttfågels öden
En flyttfågels perspektiv på
1800-talets Norrköping
Jag pulsar genom snön på Södra
kyrkogården bredvid Getängen
i Norrköping. Det är en liten
men gammal begravningsplats med många
kända namn på gravstenarna. Här
hittar jag snart en stor och trädinramad
sten på den Dahlbergska familjegraven.
Just den sten jag söker i min lokalhistoriska
jakt.
Här ligger han nämligen begravd,
officeren och fältmätaren Jacob
Fredrik Neikter Arosenius, bördig från
Norrköping. Han levde mellan 1809 och
1890 och hans liv blev spännande och
omväxlande. Det formade sig till en
lärorik odyssé genom Sverige
när han reste runt från norr
till söder, från öster till
väster för att mäta upp och
kartlägga landet.
Det intressanta är att Arosenius skildrat
hela sitt liv i ett manuskript som inte
nått offentligheten förrän
nu över hundra år efter författarens
död. Det kom till Föreningen Gamla
Norrköpings kännedom redan på
1980-talet och har nu utgivits i bokform,
kompletterat med bilder ur författarens
sju små skissböcker. Det är
fil dr Kerstin Sandberg i föreningen
som förtjänstfullt redigerat boken
och gjort bildurvalet.
Ett av de intressantaste avsnitten ägnas
åt barn- och ungdomsstaden Norrköping
och dess begynnande textilindustri. Fadern
Carl Fredrik Arosenius var under en lång
period textilfabrikör i staden. Vi
kan också läsa om både
Grensholm och Gusum i Östergötland
för att nämna ett par lokala områden
ur Arosenius rikstäckande odyssé.
Det är en lång rad både
person- och kulturhistoriskt intressanta
interiörer ur högre stånds-
och borgarklassens liv som möter läsaren
i Arosenius berättelse. Genom sitt
arbete med de topografiska kartorna över
Sverige fick han en unik möjlighet
att besöka och grundligt studera alla
delar av landet.
Arosenius skildring innehåller inga
djuplodande analyser av tillståndet
i landet och inga historiskt betydelsefulla
slutsatser. Det är mestadels enkla
vardagsskildringar av de egna mödorna
men med en rad tänkvärda och tidstypiska
observationer. Sådana skildringar
är relativt sällsynta och därför
utgör hans berättelse en unik
kunskapskälla från mitten av
1800-talet.
Förutom några inblickar i textilepoken,
en eldsvådeskildring från Norrköping
och en glimt från Göta kanals
invigning blir det några noteringar
från revolutionsåret 1848 då
hela Europa var i gungning. Arosenius var
som officer själv med i Stockholm och
kan förmedla spännande ögonblicksbilder
från de dagar då hela samhällsordningen
tycktes gunga. Det skedde mot bakgrund av
dåliga skördar, stigande priser
och sviktande sysselsättning för
industrier och hantverkare.
Arosenius ger också svidande kritik
åt universitetsutbildningen, framför
allt i Uppsala som han hade egna erfarenheter
av. Det må alltså vara personliga
synpunkter men de speglar helt säkert
den utpräglade sång- och punschtillvaro
som vid den tiden kännetecknade livet
vid sidan av studierna. Han anför också
några synpunkter på den spirande
nykterhetsrörelsen och på det
kungliga ordensväsendet för att
endast nämna ytterligare ett par detaljer.
Därtill gisslar han intressant nog
det ymniga bruket av svordomar under 1800-talet.
De många skildringarna av de långa
och ofta mödosamma färderna runt
landet och den egna karriärgången
utgör därför en nog så
intressant tidsskildring.
Gunnar Henrikson
|
 |

|